2015-07-24
Mittemellan-ånget... kanske en 4:a på skalan. Det vill säga uthärdligt. Igår fick jag en smärre panikattack då jag vart orolig för min sambo som kände sig hängig. Såg framför mig hur han dör i en hjärtinfarkt och då kom paniken. Idag mådde han bättre, och jag kunde släppa de tankarna, men tanken på att något skulle hända honom är exremt skrämmande. Sen är det barnen såklart. Herregud vad orolig jag är för dom. Är så rädd att dom ska drabbas av nått farligt :(
Och så var det mig själv. För tillfället är jag inne på hjärtat. Är oerhört rädd att jag har nått fel på hjärtat, och ännu mer rädd för att jag har ett aortaaneurysm. Har inte ont någonstans precis nu, och då är det ganska lugnt, men när jag var på badhuset idag stack det liksom till på vänster sida under revbenen, då vart jag livrädd och trodde att kroppspulsåderns kanske skulle brista.
Lyckades på något konstigt vis intala mig själv att symtomen inte stämmer in, och eftersom det inte var någon ihållande smärta så kunde jag bada vidare och vara ganska normal.
Senste tiden har jag mest haft "generell ångest". Alltså ingra direkta panikattacker, utan en ångest och oro som liksom gnager från morgon till kväll. Är rädd att något otäckt ska hända. Sukdom, olycka...vad som helst.
Får panik så fort telefonen ringer. Tänk om det hänt någon i min familj nått? Hatar att behöva vara så här jävla rädd för allting...