Nyvaken
Det är eftermiddag och jag somnade nyss på soffans medan vi kollade på en dålig film.
Jag som aldrig sover på dagarna. Har tagit 10 mg Sobril idag igen!!! Kanske beror de på det?? Tänk om jag blivit tablettberoende? Jag har bara 3 tabletter kvar nu à 10 mg, så jag måste hushålla tills jag får egna. Känns pinsamt att be svärmor om fler, men måste jag så hoppas jag hon har hemma. Ingen annan som vill donera lite knark till mig? Nä skämt åsido, det har blivit min livlina måste jag säga. För att helt enkelt överleva dagen.
jag vet att några av er som läser ohörd också har tampats med ångest. Hur gör ni? Tar ni medicin? Jag känner verkligen att jag inte kan leva utan just nu. Jag ökade ju min Sertralindos med 25 mg, men har inte märkt ett uns skillnad. Har mejlat läkaren jag träffade sits och bett han ringa upp mig så jag hoppas jag får ett samtal i morgon. Sen hoppas jag som jag skrev tidigare att privatkliniken hör av sig också. Jag måste verkligen göra nått åt denna skit för jag orkar inte må så här.
Vad är det då jag vill? Jo min allra högsta dröm är att jag ska få göra alla undersökningar och att läkarna ska säga att jag är frisk. Då kan jag själv bearbeta min ångest, det svär jag på. Min näst högsta önskan är att jag ska ha nått lindrigt fel, som går att bota, som jag kan få medicin mot och bli frisk.
det sista är det jag fasar över. Att jag får ett cancer/ALS/annan dödlig sjukdomsbesked.
Jag är så rädd för det sista alternativet. Hur ska jag berätta för mina barn? Hur ska jag orka vidare? Hur ska det gå till rent praktiskt med alla saker? Fattar ni att jag går och bär på detta 24/7, utan minsta överdrift!! Det tar nått jävulskt på mina krafter.